Ett dygn i Skåne. 26-27 maj 2018

Ett dygn. Ni vet, alla helger på våren bokas upp, men nog tamejtusan ska ett dygn kunna dedikeras åt en sweet escape med sin bättre hälft. Ett dygns get-away.

 

Siktet är inställt söderut, mot havet och mot landsbygden. Vi ska ha BBQ och B&B.

 

Vi beger oss kl 10 på lördagsmorgonen, picknicken är packad och bilen tankad. Med en liten nedsänkt Lupo swischar vi förbi svenska skogar och åkrar, vi stannar för kaffe på en rastplats, där vi tillsammans med lastbilschaffisar och deras trinettkök avnjuter en solig stund bredvid sjö och motorväg.

 

2,5 h bilfärd och vi är framme vid vad GPS:en säger är Fröken Hjorts gård i Höganäs. Och det är verkligen en gård. Inga tecken whatsoever att detta skulle vara ett kommersiellt B&B. Så vi kör in på grusvägen, fram till dit en kvinna står och matar hästar. Jodå, vi hade kommit rätt! Om vi bara kunde vänta lite så skulle hon mata hästarna klart. Självklart väntar vi.

 

- Sådär! Välkomna! hälsar Emma oss
Vi parkerar bilen  och välkomnas in på deras gård. Vi möts direkt av en vacker grusgård som omringas av 3 äldre hus. Var det såhär det såg ut, när Fröken Hjort bodde här? Var det här man lastade och förberedde hästen inför turen in till byn, säg sådär för 100 år sedan?

 

Fröken Hjorts gård består egentligen av en helrenoverad gammal lada. Här torkade man förmolidgen säd tidigare, och de stora fönsterpartierna minner om öppningar för maskiner som åkte direkt ut på åkern och in i ladan. Golvet är gjort av betong med industriella detaljer i fasad och väggar, men inredningen är elegant och känslan för form och färg är fulländad.

 

En spiraltrappa i stål upp en våning, bland snetak och takfönster, hittar vi vårt rum. Det är två sängar, två sänglampor, en toalett och utsikt mot gärdet.
Egentligen, vad mer behöver man?

 

- Två cyklar.

 

Vi ber om att få låna cyklar för att ta oss till vår middag – ett Texas BBQ-hak ute på en åker – och det får vi. Men inte just nu. Sebastian,  Emmas make, hade cyklat till Köpenhamn idag men förväntades komma hem alldeles strax. Så vi väntade. Ingen stress, det finns liksom inget annat läge här än att koppla av.

 

Väl på plats på cyklarna styrde vi tramporna mot ... ja, vart? Ingen aning, men låt Google Maps leda oss rätt. Förbi Höganäs, längsmed kustremsan, genom idylliska villaområden in mot grusvägar för att sedan inse att – nej, vi har inte ens kört halvvägs! Fortsätt trampa, fortsätt trampa ...

 

Vi inser alldeles för sent att 20 minuter på Google maps är 40 minuter i vårt cykeltempo. Och precis när tålamodet börjar ta slut, precis när magen börjar kurra sådär lite extra olidligt, då kommer regnet. Men med siktet inställd på saftig brisket, rökig bbq-sås och en kall IPA forsätter vi trampa.

 

Till vänster, rakt fram i 3 km, sen till höger, och sen vänster – framme! Jag bokstavligen ramlar av cykeln, parkerar den utan att låsa och stapplar in på området. Vi möts av rustika bänkar med rejäla bord, öppen eld, neonskyltar och ett gäng av vad som skulle kunna vara Sveriges motsvarighet till rednecks. 

 

Vi går direkt fram till baren där vi på rekommendation av delägaren bestället en bbq tallrik md brisket, korv, kyckling och ribs. Till detta beställer vi även mac n’cheese, stuvad majs och självklart två 50 cl IPA samt 4 cl av the shacks finaste mesqual.

 

Älskar man kött rökt till perfektion, smakrika tillbehör där en hint av chili alltid finns med, och en rund fyllig IPA så har man kommit helt rätt. Som tur är, är vi sådana människor som älskar sånt.

Köttet bokstavligen faller sönder, och intas tillsammans med de smakrika fettränderna och picklade grönsaker.  Mätta och belåtna avslutar vi med att grilla en marshmallow över öppna elden samtidigt som vi dricker upp den sista ölen. 

 

Påvägen ut hit lade vi märke till vingårdar längsmed vägarna, och efter en snabb googling kan vi lokalisera den närmsta vingården som även ligger på vår rutt hemåt – Arilds Vingård. Vi börjar trampa och 10 minuter senare är vi framme.

 

Med ett bröllop i bakgrunden och ett fält med vinrankor i förgrunden blir vi serverade ett vitt s.k ”snackevin” och ett rött. De båda vinerna smakar självklart skit, men vad gör väl det. 

 

 

 
 
 
 
 
 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



http://www.annikasexpedition.blogg.se