Annikas Matexpedition

Vad fort helgen går.

Jag har varit otroligt slapp de senaste veckorna, och hoppas att jag snart får min energi tillbaka. Det brukar räcka med att man tänker att man är pigg, så blir man pigg.
Har iaf skrivit upp mig i ett Korpen fotbollslag, haha, får se hur det blir.

 

Eftersom det gick rykten om att den första terminen på Hospitality Management var den tuffaste, började jag denna termin med mycket entusiasm. "Eezy peezy" tänkte jag och tog en dag i sänder. 
BOOM! sa det och nu känns det som en deja vu. Jag återupplever IB - igen. Det enda jag aldrig ville uppleva en gång till.

 

Som person har jag inga problem med att ha mycket att göra, det är kul att ha mycket att göra. Men som person kan jag inte heller hantera när jag inte vet hur jag ska ta itu med allting som måste göras. DET gör mig stressad. 
Just nu vet jag inte hur jag ska göra alla dessa skolgrejer - gör jag det rätt? Gör jag tillräckligt? Finns det nån info jag missat? Om jag inte fattar detta, kommer jag då bli en dålig chef? osv osv.

 

Den taktik jag kört på (som fungerat bra hittils) är att ta en dag i sänder. Det är dock svårt när man har tusen olika grejer att ta tag i på samma gång. 

 

nu ska jag och mikael se på House of Cards. För det äger. 

Aa, men det är officiellt. 

Jag är katastrofalt dålig på att blogga. Tydligen inte my cup of tea. Aja, sånt är livet, bare with me, liksom.

 

Under tiden jag inte skrivit ett skit har jag varit i Nepal, i Karlstad och börjat min andra termin på Hospitality Management i Göteborg.

Nepal - kul att komma tillbaka och få träffa alla igen. Vi var en vecka på barnhemmet som ligger strax utanför Kathmandu, samt tre dagar i djungeln och 3 dagar på hotell inne i Kathmandu. Känner dock nu att jag fått min Nepal-dos för ett tag framöver. Är redo för en riktig jävla hederlig charter. 
Paradisstränder, med tunna kläder och en chans för mig att försöka gömma mina adhd-egenskaper och faktiskt slappna av i en vecka eller två. 

 

Andra terminen i skolan känns faktiskt helt okej. Det tog lite emot att börja studera igen, men då fick jag tänka på hur lyckligt lottad jag är som har fått chansen att studera det som mitt hjärta verkligen vill, och då känns det genast bättre. De första två veckorna har varit underbart lugna. 
Termin ett satt vi ungefär 95-100% dvs typ 45 timmari veckan, i skolan, på rumpan, i ett klassrum och stirrade helt efterblivet på en whiteboard i fyra månader.
Denna termin blir det ungefär 75% stillsittande stirrande, vilket känns väldigt skönt. Vi har dessutom börjat vår Food and Beverage-kurs i vilken vi har det otroliga priviligiet att ha Ulf Wagner som vår lärare - jag har aldrig varit så lycklig.

 

De senaste två dagarna har vi haft föreläsningar i skolan av de som haft praktik det senaste halvåret, dvs de som läser ett år över oss. Det var intressant. Och det ska bli intressant. Kommer man palla detta? är man gjord för detta yrke, eller är det bara någonting jag har inbillat mig själv? Kommer jag att gilla detta?
Jag tror verkligen av hela mitt hjärta att jag har gjort rätt val, men det ska bli skönt att få det svart på vitt; en lyckad praktik.

 

Får väl avsluta med lite bilder från Nepal typ. Och lite random bilder, för att det är trevligt

 

Aamen okej. Då var det snart dags. Det enda jag behöver göra nu är att somna (lättare sagt än gjort) och sedan vakna.

 

Jag är hur pirrig i magen som helst. Det sjuka är att jag ser fram emot att flyga mest. Gillar att bli omhändertagen liksom. Snacka om pajas.

 

Igår hade vi sista tentan för denna termin. Kändes helt okej. Mattetentan dagen innan gick nog också helt okej. Hoppas jag. 

För att fira att vi klarat första terminen så drack vi drinkar hemma hos Sofie. Detta urartade såklart och snart var Fireballen framme, och alldeles för snart tog den slut. Men trevligt var det.

 

Okej, då säger jag godnatt. 

Och god jul till er alla :-) 

Ja. Rubriken säger väl det mesta om mina senaste dagar. I torsdags hade vi julbord med klassen på Liseberg - mycket trevligt. Synd att man inte kan leva lagom, som en äkta svensk. För mycket alkohol, för mycket mat. Hela klassen mådde katastrofalt dåligt. Dubbelvikta, spyfärdiga och uppsvullda magar - deluxe! Vill aldrig äta igen, Aldrig.
Men ty allting är temporärt.
Efter en Mintu-shot mådde jag mycket bättre.

 

Jag begav mig hemåt relativt tidigt då min kropp bearbetade det ena giftet efter det andra.

På fredagen åkte jag hem till Julia. Vår plan var att plugga och dricka glögg. Den planen falerade ganska snabbt. Vi kollade tv. Och drack glögg. 
Sedan var det dags för julbord igen. GAH. Ätit Janssons Frestelse för ett år framöver.
Och frossandet har fortsatt helgen igenom - ofattbart. Helt ofattbart.

 

Igår var jag och Mikael på Movits! Det var jättekul och svängigt. Nu vill jag också bli en hipster.

Idag har vi växlat pengar till Nepal....nästan läskigt hur snart det är vi åker. 

Jag pratade med Lila på facebookchatten tidigare idag, och hon påminde mig om hur jag måste följa nepalesisk kultur när jag och Mikael är där. Eh... tror det betyder inga kramar eller pussar i offentliga miljöer på två veckor....!? Kommer definitivt bli ett test.

 

Borde egentligen plugga just nu, men istället fortsätter jag mitt frossande framför Grinchen. 

 

 

Har problem att fokusera.
Sitter med himla uppsatser och gud vet vad. Samtidigt är tankarna iväg på helt annat håll - jag åker till andra sidan jorden om nio dagar för tusan.

Så himla typiskt mig. Jag har nu varit på samma ställe i mindre än 3 månader, och jag blir helt hysterisk. Rastlös. Missuppfatta mig inte - jag älskar min utbildning och jag älskar min nya hemmastad Göteborg. 
Men jag måste fanimig ha någonslags diagnos, för att konstant vilja göra saker måste vara onormalt. 
"öj Mikael, låt oss åka till Nepal på jul och rida elefant, äta ris och bo på barnhem"
Tur att min pojkvän är så underbar så han utan tvekan tackade ja till detta äventyr. Ibland tror jag dock jag behöver någon som stoppar mig. Annars finns det nog en överhängande risk att jag fattar dåliga spontana beslut. 

Kvällens lyx består av crêpes. Det ska bli supergott! Jag ska fylla mina med en massa överflödiga saker, bara för att det känns gött. Mozzarella, parmaskinka, champinjoner, fetaost osv. Detta toppas troligen med ett glas vin. Man är ju trots allt student och har ett otroligt finanisellt utrymme (harkelharkel)

Idag frågade en tjej i klassen mig hur jag har råd att åka på spa, äta ute och ha vin i maten, när jag lever på 9 000 i månaden. 
Jag hade inget bra svar. 
Min gissning är dock att det är typ det enda jag lägger pengar på - god mat och goda upplevelser. Det är sällan jag köper fika ute på café eller kör en spontan shoppingspree. Kanske är därför....men vet verkligen inte. Eller så har jag helt enkelt inte råd...
Den tanken var inte lika tillfredställande.

Nu får jag väl fortsätta på denna förbannade uppsats. 
Mikael har varit iväg och köpt ett nytt objektiv till sin kamera. Superduperkul! Nu blir det en massa fotograferande i Nepal.
tjus. 

 

 

Inge töligt häftig med storm, eller?? 
Hur ballt som helst! Och mysigt. Jag har tryckt i mig en saffranskaka, samt tryckt på tv'n för lite white-trash tvbrasa-mys. Fungerar alldeles utmärkt för att höja mysfaktorn till en stark 4a. Det enda som saknas är snö, och en 5a hade varit given.

 

Imorgon har vi ekonomiprov i klassen, och det ska bli så skönt att få det gjort. Jag ska skriva så det ryker om min penna imorgon och kanske imponera med några snygga supply/demand-grafer. Man kan ju hoppas på en guldstjärna i kanten, dock är det tveksamt.

 

Denna månad hade jag satt en blyg budget för mig själv. Jag måste börja leva mer måttligt, osv. Tänka ekonomiskt, eller nått. Gick väl sådär ska jag väl erkänna, tio dagar in i månaden. Budgeten låg på 2000 kr. Och jag har redan spenderat 1100 svenska kronor. Det är ju katastrofalt. Men jag kan inte stå emot!!
Det finns ju öl att dricka, och det finns ju vin, och restauranger, bakrecept att prova och Nepal att åka till. 
Mina tankar går såhär, konstant: livet väntar inte på mig, jag måste leva nu! 
Detta gör mig sjukt stressad.

 

Samma gäller med världen; jag önskar jag kunde bege mig ut och möta världen, helt villkorslöst!

Lika klyshig som vanligt

 

Sist men inte minst ska jag tipsa om en otroligt rörande blogg. Jag läse ett inlägg och tårkranen vreds på max och gick inte att stänga av förräns (skojar inte nu) 45 minuter senare. Kärlek är så sjukt hjärtekrossande. För alla har vi varit där, i euforin. Och alla har vi varit där, i känslan av tomhet när man förlorar någon. 

 

 

 

 

Just nu borde jag skriva uppsats. Men min magkänsla säger mig att jag överlever om jag inte pluggar i några timmar. Har ju trots allt dedikerat hela min dag åt skolan. 

Men denna dagen har varit inspirerande! Vi har haft lektion i hur man skall tänka positivt för att kunna påverka både ens egen attityd men också folk omkring en. Det är sjukt hur man alltid behöver dras tillbaka till detta grundläggande fakta, om och om igen - att glädje och positivt tänkande gör livet bättre. 

Jag kan inte understryka nog hur viktigt detta är. Även om jag själv är ytterst dålig på att vara en sådan människa, försöker jag verkligen så hårt jag kan för att förändras. För jag tror och vet att världen blir en bättre plats om man bara ändrar attityd. 
Alright, jag ska sluta vara så klyshig... 
Men såfort jag känner mig nere eller att allting är hopplöst (ganska ofta då jag styrs otroligt mycket av mina känslor, som alltidalltidalltid är temporära, pff...I never learn) försöker jag sätta min situation i perspektiv....
"Fan vad allt suger"
"NEJ" svarar jag då migsjälv. 
Jag har fått chansen och turen att gå exakt den utbildningen jag vill, jag blev utvald tillsammans med en grupp fantastiska människor, och tillsammans försöker vi gemensamt att nå i princip samma mål i livet. Utbildningen jag läser är intressant, kul och för första gången på mycket länge känner jag att jag hör hemma i mina plikter.
Min lägenhet ligger i Majorna i GÖTEBORG, en storstad där det finns oändligt mycket med saker att göra. Och jag älskar Göteborg, och jag älskar min lägenhet.

 

ANYWHOZZLE, kolla detta....

http://www.youtube.com/watch?v=7XNFYBB1j_Q 

 

FASCINERANDE!!

 

Nu ska jag dricka vin. 

OJOJOJ vad tiden härjar iväg!

Nu är det 2½ vecka kvar tills terminen är slut. DÅ har jag klarat en fjärdedel av min utbildning - woohoooo! Det enda jobbiga är att jag har 3 prov och två inlämningar kvar innan den 18 december. Känns halvokej.

Men min princip att inte plugga på helger går ganska bra ändå faktiskt.

 

Igår var jag och Mikael på en shoppingspree. Kirrade blandannat visum-kort till Nepal. Då gick vi till en otroligt charmig grek i Vasastan. Han sålde olivolja från sin gård i Grekland i sin butik, så det köpte vi. Välspenderade 79 kr. 
Igår och idag gick vi på Hagas julmarknad. Wonderful! Där köpte Mikael ett par lovikkavantar mig som första advent present. För jag glömde mina på spårvagnen. Världens gulligaste pruttkorv är han. 

 

Nu ska vi ut och ha julgransresning med våra grannar, på gården. Där bjuds det på glögg och pepparkaka. Sen ska vi julpynta (har två adventsljusstakar, lär ta ca. 3 minuter att ställa upp) och lyssna på julmusik. Och jag ska pussa på min pojkvän supermycket.

 

 

 

 

VARNING, inget deppigt inlägg, bara filosofiskt!

 

Om mindre än en månad är jag klar med första terminen.

Det innebär också att om mindre än en månad åker jag till Nepal. 
Och om exakt en månad är jag i Nepal, på julafton.

Ballt.

 

Jag tycker det är svårt. Det här med pengar. Jag diskuterar gärna för att man ska spendera sina pengar på upplevelser, man ska göra saker, man ska bryta vardagsrutinen och leva. Inte bara på helgerna, utan helst varje dag. Detta innebär såklart att pengar isåfall ska spenderar på olika saker, ofta.

 

Å andra sidan, vill jag diskutera för att spendera sina pengar på större upplevelser. Och om detta är fallet, har man inte tillräckligt med finansiellt utrymme för att leva varje dag, utan betydligt mer sällan.

 

Jag är delad. Jag vet inte vad jag tycker.

 

Som många av er vet så har jag svårt att sitta still, jag har svårt att följa rutiner. Jag älskar att göra saker, planera saker och ha saker att se fram emot. 
Men sen, så är jag snål.

 

Jag finner det supersvårt att hitta en balans. 
Shitt, vilka i-landsproblem jag har. Å andra sidan bor jag i ett i-land.

 

Märker ni hur jag har svårt att tycka nått?

 

I hela mitt liv har jag aldrig haft svårt för att ha en åsikt. Jag har alltid setts som den som säger vad jag tycker, och har skitit i konsekvenser eller reaktioner från andra. Otam. Just nu känner jag mig så tam att jag nästan blir trött på mig själv. Är det bra? Är det dåligt? Jag har blivit mer ödmjuk, men å andra sidan har min glöd blivit svalare. Jag har blivit snällare mot mig själv, men mindre motiverad.
Behöver man lida av något himla poet-drama i livet - att man måste må skit för att prestera något vackert eller meningsfullt.

 

En annan grej jag funderat på är min ålder. Jag är yngst i min klass. Kan inte undvika känslan av att jag känner mig löjlig. Är jag redo? för fan, mina visdomständer har inte ens växt ut än. Hur kan jag med stolthet visa att jag är redo? 

 

Förstår inte varför jag är fylld med så mycket ångest. Konstant. Kanske det som håller känslorna vid liv. Vet, som sagt, inte.

 

tjus.

 

 

Skönt.

Nu är jag full med energi igen.

 

Igår vid lunchtid skulle jag möta upp min Märta på Centralstationen här i Göteborg, men eftersom att SJ inte kan hantera tåg under regn blev hon 25 minuter sen. Och kom därför 2 minuter innan vårt tåg mot Marstrand åkte.

Lite spänning hettar upp.

 

Komma fram til Marstrand, gå in på spahotellet, och bara inta relaxmode dirr. Finns liksom inget annat alternativ när man befinner sig på ett spa vid havet.

Äta lunch, vara mätta, sen genomgick vi en fantastiskt avslappnande spakur i fyra timmar. Tvagning, fotbad, ansiktsmask i ångbad, iskall vattendusch kombinerat med bastubad, bodyscrub, simning....allt detta avslutades med en öl i badtunnorna ute på bryggan. Tillsammans med min bästa vän. Man kan liksom inte må bättre än så. 

Idag åkte vi hem, och jag mår otroligt bra. Även om en till dag på spa hade varit underbart. 

 

Nu äre höst och sånt. Det är mysigt.

 

 

 

 

 

Jag har inte accepterat att jag är student än.

Jag spenderar pengar på allt möjligt som får mig att njuta.

 

Hahah alltså ja...

I fredags var jag på Ullared för första gången! Otroligt roligt, vilka pangpriser på en massa skitsaker! Helt fantastiskt. Där rök iallafall 800 kr. Försöker trösta mig själv med att det mesta var julklappar till barnen i Nepal, och små kärlekstoken till Mikael (chokladkalender, strumpor osv). Men ändå...

Dagen efter gick jag ut och åt stans godaste burgare med min bror, det var trevligt. Men kanske inte ämnat för en studentplånka.

 

Jag äter philadelphiaost, fetaost, ekologisk frukt, kotletter, fiskfilé, dricker öl på vardagar och listan på livsnjutningmoment är lång.

 

Nästa helg ska jag och Märta på spa. Också fantastiskt hur jag lyckats klämma in det i min budget.

 

Och sist men inte minst - jag ska resa till Nepal över jul och nyår. Åka på djungelsafari, paddla kanot bland krokodiler och se giftiga ormar. Lite skraj, och det återstår att se hur långt jag är villig att sträcka mig för en adrenalinrush. Bli jagad av noshörningar och där min enda överlevnadstaktik är min egen löphastighet....naej, så roligt ska vi inte ha det.

 

MEN...en sak är säker.

Allt jag har gjort har varit värt vartenda öre. 

 

 

 

 

 

 

Nu har jag flyttat till Göteborg.

Och jag har börjat skolan.

 

Det är AWESOME!

 

Göteborg är superfint, det finns oändligt mycket att upptäcka! Ju mer man strosar runt, och ju mer man pratar med folk så tredubblas listan på saker man vill göra. Helt otroligt.

Folk är jättetrevliga - tillochmed på Pressbyrån. Jag har redan anammat den göteborgska dialekten. vet inte om det får mig att verka trevligare eller bara töntigare. 

 

Skolan är också kul. Allt är kul! Alla i klassen är trevliga, duktiga och intressanta. De har verkligen handplockat en elitklass, och jag känner mig hedrad varje dag att få vara en del av den.
Vart har jag hamnat, liksom??

Jag älskar tillochmed att vara hemma i min och Mikaels lägenhet och bara glo - för den är så himla fin!

 

Vilket otroligt gay inlägg det här blev... Men det visar ju egentligen bara extra tydligt hur bra det var för mig att flytta och gå vidare i livet. Jag känner mig så otroligt lyckligt lottad. 

 

 

 

 

Sådär ja. Då var vi hemkomna från rivieran ännu en gång. Vi var bara borta 5 dagar, dvs hade vi bara 3 heldagar där nere i södern. Tre dagar känns nästan för lite för att kunna relaxa på. En vecka behövs nog för att riktigt komma i relaxe-mode. MENMEN, kanske var bra att vi kom hem nu för vi har mycket att stå i!

Flyttshoppa, flyttpacka, flyttfixa, träffa folk innan man beger sig av västerut osv osv. 

 

Jag är inte alls redo känns det som. Är rent praktiskt sett superredo. mentalt? Njaej. Jag kan inte fatta att jag ska börja plugga, eller att jag ska flytta till en nh stad. Jag ska för första gången under hela mitt liv bo i en annan stad än Märta....hur ska detta gå? 
Jag ska dessutom flytta ihop med Mikael - också ett superstort steg.... 

aja, life - bring it on!

 

Under tiden vi var i Frankrike har mina kära vänner Isabelle och Matthias fått en liten dotter. GRATTIS! Ni kommer bli awesome föräldrar!

 

Nu ska jag och Mikael kolla på Förtrolad på tv, för det är världens bästa film.

 

Detta med blogg vare ja....

Jag har väl känt att efter min resa till Nepal och Nya Zeeland så har mina färgstarka intryck tagit slut. Bloggen har fungerat som ett korg där jag har kunnat lämna mina upplevelser, beskriva dem utifrån mitt perspektiv. detta har i sin tur gett mig chans att smälta all ny information jag matades med varje dag, både i nepal och i Nya Zeeland Jag har inte haft något fantastiskt att beskriva eller skriva om på sistone, men jag har tänkt att jag kanske borde ändra inställning....

 

För vet ni vad som är fantastiskt?
Livet!

 

Varenda dag går att beskriva, för varenda dag är som ett nytt kapitel med nya upplevelser och intryck. Det känns lättare att njuta av livet när man inte är på hemmaplan, och det beror på det lite tråkiga faktumet att vi blir hemmablinda. 

Jag ska nu igen försöka hålla liv i denna blogg, hoppas att det går bra.

 

Tiden går fort!

Ohujjamejjen! Det har hänt tråkiga saker, men också roliga.  

Jag har jobbat mycket på Fontana di Trevi i sommar, vilket är skönt då pengar kommer behövas i höst.

Det beror inte på att jag ska bli en "fattig" student till hösten, jag och Mikael kommer nog i vanlig anda hålla levnadstandarden högt, utan det beror på att jag, Mikael och kanske mamma funderar på att bege oss till Nepal över jul/nyår. Det vore fantastiskt! 

Pengar behövs också om en vecka, eftersom att jag och Mikael (i vanlig ordning, ofc) beger oss till franska rivieran under ett par dagar. Min lilla korv behövde semester.

På söndag gör jag mitt sista pass på jobbet, det ska bli skönt.

 

Imorgon ska vi packa ihop Mikaels grejer och på lördag ska han flytta ut. Sen den 19onde åker vi till baguetternas land, för att återvända den 23e. Den 28e flyttar vi till göteborg.

 

Vet inte om jag är redo. Det spörs.

 

Nu ska jag kolla på mumsmums zelmerlöf på svtplay.

 

Igår var det fantastiskt väder. Såg fram emot att få ligga i gräset hemma och bara sova bort dagen efter att ha jobbat två dubbelpass i rad (12 timmar både lördag och söndag). Ack och ve, det var ju vårstädning hemma på Dalagatan. Mamma dammsög varenda vrå och vid kl. 1 kom det tillochmed två fönsterputsare. Ohherre, här skulle det bökas. Jag var smart och drog mig undan. 
Lånade mammas bil och åkte upp till mormor och morfar. Jag älskar att åka nedcabbat längsmed landsvägar, sjöar, ängar en vacker sommardag med musik på högsta volym. Finns liksom ingenting som kan slå det. Tillochmed stanken av gödsel förgyllde min tur.

 

Hos mormor och morfar blev jag bjuden på kaffe och dopp. Det råkade bli tre bullar, två kakor, en skorpa och lite glass för min del. Trist att att vara måttlig osv.

 

 

Nu leker livet!
Det har börjat med att jag och Märta begav oss till Stockholm för att se på "The Ms. Carter Show" - kvinnan är gudomlig. Går inte att beskriva. Sen ar det väldigt kul att få vara i Stockholm med Märta, speciellt på ett litet hostel. Hostel är bara så inte oss. Vi hade ju hellre bott på et 4-stjärning hotell, men när snåltarmen värker så får det bli ett litet halvmysigt hostel istället. Vi hade kul iaf.

 

Dagen efter begav jag mig mot Kalmar för att möta upp familjen inför Patriks sjökaptensexamen. Jag hade beställt plats vid bord, fönsterplats. Jag gillar utrymmet vid fönsterbord, det är mysigt att åka tåg när man sitter där med ett stort fönster vid sin sida så man kan beskåda Sveriges fina natur, och en tidning på bordet framför. helt för sig själv. Självklart falerar min glorifierade bild av tågresor. Jag hamnar vid ett bord med två arbetsnarkomaner,  varav en är  fräckt nog och har tagit min fönsterplats och erbjuder sin gångplats i utbyte. Som om de två vore jämbördiga?! Som den svensk jag är sa jag att det var okej, men var halvtrriterad på detta hela tågresan. Inte nog med det, alla 3 som sitter vid mitt bord ska prata i telefon. dvs tre olika telefonsamtal samtidigt. I 3 timmar. Irritationen blev ju inte mindre när stabiliseringsaxeln (typ) på tåget inte fungerade så hela tåget flängde åt olika håll. Jag blev grymt åksjuk. 
Begav mig mot Bistron för att köpa lite mat, lite energi, samt komma ifrån de jobbiga människorna som snott min plats. Jag beställer en köttbullar med mos, samtidigt som hela Bistron ramlar isönder pågrund av alla svängar. Sedan ett kundmeddelande
"Kära resenärer, när vi startade i Mjölby så råkade tåget stabilisera sig själv av någon märklig anledning och åker nu stabilt. Detta gäller i alla vagnar utom vagn 5."

 

Jag satt i vagn 5.

 

Väl framme i Kalmar blev det iallafall en ändring på humöret, vi gick till det mysiga hotellet, strosade runt i stan, drack öl och åt citronsorbet. Life is wonderful!

Dagen efter, på fredagen, firade vi Patrik genom att gå på hans examenceremoni, äta jättegod middag samt gå ut och slira lite på stan. 

Det slutade med, enligt experter, världens godaste korv på Kalmars Torg.

 

En annan anledning till att jag är glad är dels att Lilas visa och beesök i Sverige nästa sommar verkar ordna upp sig. Dessutom har jag fått ett datum spikat för min loppis och det känns jätteskönt!! Jag har börjat samla in grejer och det ska bli superkul att se om det finns något intresse för denna slags välgörenhet!

 

Nu ska jag nysa, ty jag är pollenallergiker.

 

 

 

Ibland inser jag vilken tur jag har som lever i Sverige. 
Blajblajblaj tänker ni nu, men jag kan inte undgå att känna mig tursam när man läser om att 80 avrättningar och korsfästningar sker i Saudi Arabien varje år, byggnader som rasar i Bangladesh, svält i Nord Korea, översvämningar i Australien, 30% arbetslöshet i södra Europa,  bomber, explosioner och tromber i USA.

 

Jag har välsignats med att vara född i ett land med demokrati, politisk och ekonomisk stabilitet, och inte minst ett geografiskt läge som sällan bidrar till naturkatastrofer. Den svenska kylan i all ära, den skall icke underskattas, men den är långt ifrån dödlig.

Jag insåg imorse att jag har aldrig, aldrig känt mig rädd för mitt liv i Sverige. Vilket är få förunnat i världen.

 

I söndags köpte jag ett nytt knivset - aaaasglad. 
Idag ska jag köpa en Jamie Oliver stekpanna. 

Jag har 0 kr på mitt kort (seriöst, 0 k) eftersom att hotellet i Skottland har reserverat alla mina pengar på mitt kort....och har gjort i en vecka.... totalt värdelöst. Har ju betalat hotellet kontant på plats, så känns ju jävligt trist att behövt leva på 0 kr i över en vecka pga ett idiotiskt hotell. Receptionisten visste att jag skulle betala kontant, och att jag inte hade pengar på kortet "Aa, men då reserverar jag allt du har så betalar du kontant sen" JAHA, vad ska jag leva på då?? skit samma.  Hoppas verkligen jag får tillbaka pengarna snart. 

Jag tar iaf mina drickspengar och köper en stekpanna för. Prioriteringar osv.

 

 

 

 

JA

Då har vi varit i Skottland också, en punkt på min to-do-list som jag kan pricka av - gött!

 

Jag måste dock erkänna att jag inte hängett mig åt resandet denna gång som jag brukar göra. Helt uppsvept av flytta hemifrån-berusning har denna resa tyvärr kommit utanför mitt periferi. MEN det var otroligt mysigt ändå.

 

Resan började halvbra med att jag och Mikael som stöddiga globetrotters var säkra på att vi hittade till Skavsta Flygplats. Men naej, det gjorde vi inte. Av en ren slump slog jag på Google Maps navigeringen på mobben för skojs skull, och får reda på att vi är 15 mil (!!) ifrån Skavsta Flygplats, 2 timmar innan flyget ska lyfta. Panik, hjärtat i halsgropen, spyfärdig, kissnödig - allt på en gång. Tur att man har en man som är som en lugn ko i stressade situationer. Jag satte på Bo Kaspers Orkester på maxvolym för att tagga ner, och i en medelhastighet på 120 km  /h kom vi fram en minut innan planet lyfte. 
En engagerad Annika hade skrivit ut en vägbeskrivning till Skavsta, men nu fick controlfreaket lite spänning i vardagen också. Mikael tyckte allt detta var superkul. Kan inte riktigt hålla med.

 

Vänstertrafiken gick fint, Mikael kör som alltid. Jag borde egentligen utmana migsjälv någon gång...se om jag klarar av det osv.

Hotellet var lyxigt, men brittiskt. Michelin-restaurang fanns, men menyn såg bedrövlig ut. Britter kan verkligen inte laga mat. Dom kan inte. Haggis, blodpudding, snuskkorv, smördeg som smakar gummi, kött som är segt, pommes frittes och pulvermos. 

 

Men på lördagen begav vi oss på whiskeyprovning, där det ingick tre-rätters middag på en "award-winning" restaurang med en whiskey som avslut. Den maten var god, men inte alls i klass med svensk lyxmat 
Supperlulliga efter alldeles för mycket och för stark whiskey stapplade vi hem i blåst och regn.
När vi kom till hotellet var jag taggad på att sitta framför en brasa, eftersom jag sett flera öppna spisar i hotellet, och dessutom bilder på nätet. Men nej. Hotellet hade inte tillstånd till att tända brasor......... SKAFFA TILLSTÅND DÅ! Man kan ju inte bo i ett slott, vid en golfbana, i Skottland med regn och blåst och hagel, och inte ha en fungerande öppen spis? Jag var och är i chock.

 

Dagen efter åkte vi och kollade slott, relaxade i hotellets spa-avdelning samt åt ännu mer skum mat. 

 

Whiskeyprovning!

 

aaah, en lättnadens suck.

 

Var i Göteborg i måndags, nervös som endast en kvinna med mina nerver kan vara sov jag endast 4 timmar den natten, men vaknade lika pigg ändå vid 06.00.

klä sig anständigt för att fjäska för mäklare och tro att man är lite mer hipp än man egentligen är, sen koka kaffe, fylla termos och iväg på Sveriges svar på autobahn - E45:an

 

Vi hämtade upp Mikael på Chalmers och drog iväg på den första av våra fem lägenhetsvisningar.

Redan när jag kom in i den första lägenheten kände jag att detta var mitt bo. detta är jag. Det är här jag ska vara.

Ingen speciellt smart planlösning, inga inbyggda förvaringsutrymmen, men ändå var detta 50 kvadrat av ren kärlek! Visst är det märkligt?

 

Dagen efter blev jag inkallad för prov på Yrkeshögskolan - ytterligare en sten har släppt från mitt bröst! Nu behöver jag "bara" klara intagningsproven... men jag har valt att vara optimistisk...såatte..

 

Nu är jag helt besatt av möbler, kombinationer av olika träslag, jämföra dyra möbler med billiga, kolla Blocket som besatt och vara allmänt lycklig!
Mikael tycker jag är tokig, men jag har superkul! När jag får ett nytt projekt kan jag inte sluta förrän jag är klar. detta är min välsignelse men också min förbannelse.

 

Nu ska jag gå och laga mat, för snart kommer Linsen på besök. Det blir tvårätters, såklart.

Fläskytterfilé med gorgonzolasås och ugnstekta grönsaker. Till efterrätt har jag gjort hemgjord citronglass.

Precis som med vår nya lägenhet, så ser jag ingen anledning att inte ge 100%.

 

YOLO

 

 

 

 

Imorgon ska det bli en rolig dag!

För imorgon ska vi åka och kolla på lägenheter i Göteborg, woohoo! Första steget till mitt nya liv, så att säga.

Jag har bakat bröd fyllt med massa göttigheter, samt gjort kolasnittar. 

 

Jag vet ju inte än om jag kommer in på skolan jag vill, men kan inte annat än hålla tummarna. Eftersom att jag är sämst på att hantera motgångar kommr jag antagligen satsa på en annan bransch om ödet dissar mig denna gången. Vi får se. FÖRST LÄGENHET!

 

Till veckan jobbar jag inte, jobbar först på lördag. Vardagen fördriver jag numera med att orientera mig runt i skogen med en Friska Karlstad-karta. Hur kul som helst! Och rolig motion! Jag måste erkänna att jag är en ganska duktig kartläsare, för någon som aldrig läst larta innan. 

Gym är ju så trist. Träd, grenar och stenar är betydligt mycket roligare. och ja. jag vet att jag är som en tant i sinnet, men det får jag finna mig i. Måste ju lära känna sig själv osv. 

Dagen jag börjar baka mandelkubb istället för pizzabröd är dagen då jag officiellt blivit tant. Det måste iallafall vara 10 år fram tills dess.

 

Lära mig att se mig själv ur perspektiv går sådär, men det skyller jag på mina gener. Jag är en passionerad kvinna som agerar och drivs av känslor. Både bra och dåligt - mitt liv blir aldrig tråkigt, men ack så mycket oro jag kan känna! Något att förbättra på alltså.