Annikas Matexpedition

Har problem att fokusera.
Sitter med himla uppsatser och gud vet vad. Samtidigt är tankarna iväg på helt annat håll - jag åker till andra sidan jorden om nio dagar för tusan.

Så himla typiskt mig. Jag har nu varit på samma ställe i mindre än 3 månader, och jag blir helt hysterisk. Rastlös. Missuppfatta mig inte - jag älskar min utbildning och jag älskar min nya hemmastad Göteborg. 
Men jag måste fanimig ha någonslags diagnos, för att konstant vilja göra saker måste vara onormalt. 
"öj Mikael, låt oss åka till Nepal på jul och rida elefant, äta ris och bo på barnhem"
Tur att min pojkvän är så underbar så han utan tvekan tackade ja till detta äventyr. Ibland tror jag dock jag behöver någon som stoppar mig. Annars finns det nog en överhängande risk att jag fattar dåliga spontana beslut. 

Kvällens lyx består av crêpes. Det ska bli supergott! Jag ska fylla mina med en massa överflödiga saker, bara för att det känns gött. Mozzarella, parmaskinka, champinjoner, fetaost osv. Detta toppas troligen med ett glas vin. Man är ju trots allt student och har ett otroligt finanisellt utrymme (harkelharkel)

Idag frågade en tjej i klassen mig hur jag har råd att åka på spa, äta ute och ha vin i maten, när jag lever på 9 000 i månaden. 
Jag hade inget bra svar. 
Min gissning är dock att det är typ det enda jag lägger pengar på - god mat och goda upplevelser. Det är sällan jag köper fika ute på café eller kör en spontan shoppingspree. Kanske är därför....men vet verkligen inte. Eller så har jag helt enkelt inte råd...
Den tanken var inte lika tillfredställande.

Nu får jag väl fortsätta på denna förbannade uppsats. 
Mikael har varit iväg och köpt ett nytt objektiv till sin kamera. Superduperkul! Nu blir det en massa fotograferande i Nepal.
tjus.