Annikas Matexpedition

Idag var jag och Mikael på vårt första TedTalk. 
Otrolig intressant och spännande, men framförallt inspirerande!

 

Temat var When life gives you lemons, vilket i princip betyder att "when we find ourselves in a sour situation, we should pause. Act. And then make something sweet out of it". Himla fint budskap. Tåls att höras många gånger osv.

 

Dock var det inte det som berörde mig. Och jag svär att det som jag snappade upp idag, beror helt på dagsform. Jag kanske hade fått helt andra perspektiv om jag såg dessa föreläsningar för 6 månader sen. 
Men den känslan som tog över för mig idag var en känsla av att jag vill räknas.

Jag vill göra något i livet. Inte nödvändigtvis för andras skull, inte nödvändigtvis för att synas (även om jag time to time är lite av en attention ....), men för min skull. att känna att varenda dag är spännande, och att jag tillför något varje dag till mitt eget liv, men även så klart till andras. 
Att andra människor omkring mig ska må bra av att ha mig i närheten, och att jag kan göra en sur situation söt.

 

Jag fick ett ännu större driv för att vara fri. För att säga vad jag tycker, göra vad jag vill. Våga vara jag. 

När jag var yngre hade jag åsikter till höger och vänster, var alltid redo att argumentera, diskutera . jag satt alltid på kanten av stolen, redo. Redo att aldrig acceptera information utan att säga ifrån.

Men efter några år blir detta tröttsamt. Tröttsamt att ha hjärnan på konstant högvarv.
Efter otaliga prat med lärare om att jag borde "tagga ner", så tänkte jag att okej, jag gör det. Jag "taggar ner".

 

Definitionen för fri lyder på engelska "able to act at will; not under compulsion or restraint"

 

Mikael påpekar ibland att jag är en annorlunda person idag, än när vi träffades. 
Förr var jag tuffare, idag är jag "ödmjukare".

Jag undrar om jag var bättre för mig själv förr.