Framförhållning ftw

I framtiden, på ålderns höst har jag sedan länge bestämt att jag ska bo i farmor och farfars gamla hus. Det är ett parhus, och i ena änden bodde mina farföräldrar i den andra min farmors syster. 
Huset ligger precis vid en sjö, med stor strandtomt och en egen liten playa. Solnedgång varje kväll som oftast ger ett rosalila sken över hela himlen, och från vardagsrummet har man en hel vägg av fönster för att kunna beskåda naturens oslagbara skådespel.

Som liten tös var jag hos farmor och farfar HELA tiden. Det var som mitt andra hem, och jag och farmor var som bästa vänner. Detta var mitt paradis. Fyllt med lek, bullar, saft, Bingolotto, kattgos och god mat.
Sedan farmor och farfar gick bort har jag inte haft chans att besöka mina barndomsminnen så ofta som jag kanske velat. 
Jag har försökt förklara för Mikael vart min barndom utspelades men också hur vårt framtida pensionärshus kommer se ut (ja, det är jag som har the sista ordet, tjejer, ni vet att vi alltid kommer ha the sista ordet), men han har aldrig visat någon större entusiasm. Så jag bestämde mig för att ta med honom dit! 
 
Vi åkte till Lisbeth, farmors syster. Jag och Mikael tog en promenad på den istäckta sjön i solen, som vi sedan avslutade med bubbelbad i deras relaxavdelning, med utsikt över den rosa solnedgången.
 
Han är övertalad.
Nu ska jag bara övertala Märta och Gustaf att flytta in i huset bredvid.
 
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



http://www.annikasexpedition.blogg.se