Annikas Matexpedition

De senaste tre dagarna har jag och Anna spenderat i hemmet daa vi baada kaende oss utmattade pga skillnaderna i klimatet och maten. Dessutom aer ungarna lediga fraan skolan halva fredagen och hela loerdagn saa vi behoevdes haer hemma foer att stoetta barnen i deras eviga UNO-spel samt andra kortspel. Dessa turneringar brukar sluta med att ngn av ungarna tar mina kort och spelar aat mig, Sedan fuskar ngn av dom och vi faar boerja om. 

 

IDAG daeremot tog vi klivet ut till Lagankellah! Dagen boerjade med att vi besoekte vaar fantastiska doktor haer i kvarteret. Anna var i desperat behov av en skyddande skoeld mot myggorna som inte kan faa nog av hennes smaskiga blod. Jag, on the other part, har inte fatt ett enda myggbett. Doktorn fraagade ocksaa mig om jag maadde baettre i magen, och ja det goer jag ju! Trevlig kis det daer.

Sedan begav vi oss till Lagankellah (Lalitupur, en foerort till Kathmandu som luktar honung, svett och avgaser) foer att kirra lite saker infoer trekkingen.  Bland annat passfoton, flipflops, trekkingsnacks och en ny portmonnae. Vi fick ocksaa foelja med till en nepalesisk skraeddare som hette "Ratjams tailors jeans" daer vi lagade ngra av barnen skoluniformer. Det mest fantastiska under besoeket i syatlejen var att se chefen komma dit, och han tog verkligen deras denimkod paa allvar - hela han var taeckt i jeans. fraan skjorta, till jeans, till skor. Denna utstyrel tillsammans med hans gaangstil som foermedlade att han hade en ovanligt stor juvel i byxorna. fantastisk karisma. 
Jag foersoekte ocksaa koepa deodorant men det aer ett ytterst okaent fenomen i Nepal.
Naer vi gick genom marknaden saa kaende jag en fantastisk doft. 
"Mmmmm what is that smell?"  (skraell att jag vill veta vad som eventuellt aer aetbart)
"momo" svarade oman "You wanna try??"

Sjaelvklart tackade jag ja. Momo aer som dumplings och det var ljuvligt. Spiskummin, kyckling, doppat i mumsig sauce gjord paa kycklingbuljong.  yummy!

Ang mat....
Jag faar inte laga mat.
Foer er som laeser denna bloggen och inte vet, saa aer matlagning en av mina stora passioner. Jag aelskar att roera, mixa, smaka, lukta, och tillslut - servera! - maten jag lagat. 
Jag saknar att laga mat.
Igaar fraagade jag om jag fick laga middag, och jag fick svaret "sure, why not!" och jag skred till verket. Allting gick fint aenda tills Sabin, P13, avbroet mig naer jag hackade loek. "No sister, like this!", ryckte kniven ur handen paa mig och hackade loeken aat mig. Det bokstavligen KOKADE i mig. Jag ville skrika "i think i know pretty more about chopping onions than you do" men hejdade mig. Tillslut gav jag upp och oeverlaemnade matlagningen till Sabin naer han tyckte jag roerde om loeken fel i grytan.
Himla loek.

Imorn ska vi till Thamel i Kathmandu och fixa trekking-tillstaand. 

Haer i Nepal aer det ovanligt maanga maen som haller hand. FYI. Trodde det skulle vara tabu, men icke sa nicke. Haer frodas kaerlek aat alla olika haall!!