Lite allvar
Prisa gudarna! Idag boerjade ungarna skolan igen.
Baade jag och Lila har efterlaengtat denna dag. Oman ocksaa tror jag, men vet ej. Inte haft tillfaelle att hoera hans aasikt om saken. Han skulle kommit hem fraan Pokhara i loerdags. Men ja. "Nepali time". I Nepal aer alla saa sjukt onoga med tider (och dagar apparently) att det finns 2 begrepp foer tid - ett kallas "Nepali time" och det andra kallas "english time" Om man vill att naagon ska vara i tid saeger man "Please be there on english time!"
I nepal aer allt i Europa "english" Det finns nepali music och english music. Nepali movie och English movie. Nepali food och English food. Men jag kan ju inte klandra dem foer att foervaexla spraak. Lila trodde t.ex. att Afrika och Europa var samma sak. Utbildning aer en bristvara.
I nepal aer allt i Europa "english" Det finns nepali music och english music. Nepali movie och English movie. Nepali food och English food. Men jag kan ju inte klandra dem foer att foervaexla spraak. Lila trodde t.ex. att Afrika och Europa var samma sak. Utbildning aer en bristvara.
Vi pratade haeromdagen om hinduismens kast-system. Naer man laeser om det i Svenska skolan som 15-aaring saa antar man att det bara aer en oeverdriven kulturell grej skriven i skolboeckerna som aer paavaeg att foersvinna bort. Foer inte kan vael maenniskorna paa var planet, aar 2012 (2069 i Nepal) fortfarande inte anse alla maenniskor lika mycket vaerda? Jojomen visst kan de det.
Lila berattade att om ngn av ett laegre kast aen henne kom till hennes hus naer hon var yngre fick den inte komma in i huset. "You stay in the door, don't you come inside, you are low!!"
Lila tillhoer B.K-kast, vilket ligger ungefaer i mitten av stegen. Hon faar inte gifta sig med ngn som aer av laegre eller hoegre kast. Detta minskar drastiskt valet av man. Dessutom naer regeln att man inte faar gifta sig med naagon som har samma efternamn som dig sjaelv, regardless of how distant your relationship may be. Detta minskar ytterligare valet av man, speciellt om man bor i en liten by i bergen daer alla heter samma efternamn och aer ingifta. Detta goer att maanga nepalesiska kvinnor aer ogifta och ensamma.
Igaar var vi med ungarna till tandlaekaren, daa Lila fatt 10 000 rupies av en vaen att spendera paa barnens tandvaard. Alla barnen hade haal i taenderna. Allt pappersarbete gjordes foerhand, och vi satt daer i 3,5 timme... herregud. Jag fick agera trist kaerring under dessa timmar med att foersoeka faa de stackars 6-aariga barnen att sitta stilla. Var ett sjuhelsikes jobb. Lila sjaelv har haal i 12 taender, men har inte raad att reparera dem. Hon har dessutom hudproblem, oegonproblem och ofta huvudvaerk fraan naer hon ramlade av en buss och fick en stor saeck (30 kg) med ris paa huvudet. Det aer svaart att leva i Nepal.
Idag var jag och Lila i Katmandu foer att leta smink till mig (lookin' for a bargain, aigh!), men alla staellen saalde skitsmink.
Annars vet jag inte vad jag tycker om Kathmandu. Det aer stressigt.
Lortigt.
Oorganiserat.
Annars vet jag inte vad jag tycker om Kathmandu. Det aer stressigt.
Lortigt.
Oorganiserat.
Daalig luft.
Inga oevergaangsstaellen, vilket goer att ens foersoeka ta sig oever till andra sidan gatan blir ett stort och livsfarligt projekt.
Uteliggare oeverallt, vilket skar i hjaertat under mina foersta besoek i Katmandu. Foer jag kan inte hjaelpa dem. Jag tar ist paa mig mina solglasoegon, som i den stunden verkar vaega lika mycket som mitt samvete, och tittar bort.
Uteliggare oeverallt, vilket skar i hjaertat under mina foersta besoek i Katmandu. Foer jag kan inte hjaelpa dem. Jag tar ist paa mig mina solglasoegon, som i den stunden verkar vaega lika mycket som mitt samvete, och tittar bort.
Aeven om man tittar bort kan man kaenna hur ngn rycker en i benen i ett desperat behov efter pengar. Man kliver oever maenniskor som ligger paa gatorna, utan att veta om de lever eller aer doeda.
Den bilden som etsat sig fast i mitt minne aer naer vi gick oever en bro i Kathmandu, och paa broarna samlas maanga hemloesa och sjuka. De flesta som aer sjuka aer inlindade i bandage foer att taecka sina sjukdomar. Den mannen jag saag var inte inlindad. Hans foetter var uppsvullna, han kunde inte gaa. Hans foetter var fulla av saar. Nej, ett mer korrekt ord vore haal. I dessa haal saag jag hur insekter kroep baade in och ut. Kankankan inte slaeppa denna bilden.
Kaera laesare, ta en stund och begrunda vilken tur vi har som aer foedda i Sverige.
Kommentarer
Postat av: Fille
Usch vad hemskt.. fick ett infall efter jag läst detta och gav alla mina småpengar till någon hemlös som satt utanför jobbet. Antar att till och med DE har det ganska bra jämfört med hemlösa i Nepal med hål i fötterna..
Svar:
Annikaka
Postat av: Mamsen
Ja, vi har våra i-landsproblem som väger som en liten i mygga i jämförelse.
Jag har för mig att Tomas Ledin gjorde någon insamling till ett barnhus i Nepal i förra årets säsong av "Så mycket bättre" så det finns i och för sig de som gör litegrann. (Kan kanske ha varit Tibet oxå)pusspuss från mamsen
Svar:
Annikaka
Postat av: Elsa
Jag har läst att på barnmässan som är i mars 2013, ska pengarna denna gång gå till en skola i Nepal som ligger i Malagiri. Tydligen tänker man att man ska få ihop tillräckligt för att driva skolan i 2 år, inklusive mat 3 ggr dagligen till eleverna.
Om du vill, kan du läsa mer på
http://trinitykarlstad.se.
/Elsa
Svar:
Annikaka
