I love these kids

Eftersom fransmaennen samlat ihop en massa pengar till Lila och ungarna saa tog de med oss allihop paa en dagstur till Gadavari Park. Trevligttrevligt! Barnen skrek upprepade gaanger "LILY FLOWER, YES SISTER? WATERFALL, YES SISTER??" och pekar paa respektive grejer. "yesyesyes lilys" blev mitt svar efter 3 timmar av samma fraagor.  En fin park, aeven om mitt vaermlaendska hjaerta fortfarande foeredrar Rottneros. Det vimlade av kaerlekspar som gick hand i hand och gosade, vilket annars kan ses som tabu i Nepal. Sjalev upptogs mina haender av 2-3 ungar. Superromantiskt.
Nu aer barnen supertroetta och supergossiga.
 
Karuna, den yngsta av alla barnen, fyllde tydligen 6 aar den 12e oktober, dvs naer vi var paa trekking. Sa fransmaennen aer ivaeg just nu och kirrar en "gateau" tills imorgon. 
Jag har boerjat acceptera fransmaennen mer och mer. Men tror att mitt stoersta problem aer att min konkurens-benaegna sida kommer fram. De aer vana Nepal, de hittar till olika staellen, de har pengar och de har bra ideer om saker vi kan goera med ungarna. Detta aer svaart foer Annika foerstar ni. Jag kaenner mig mest ivaegen och som om jag inte bidrar med ngt. 
 
Nemen sedaer haha, ironiskt....nu boerjade precis lila och oman prisa mig pga den fina mattan jag koepte. nu kaenns allt baettre. 
Kaenslomaenniska? pff, naeraa.
 
Annars daa... allting aer bra. Jag saknar Mikael, det aer vael det enda problemet. Mitt hjaerta aer liksom kvar i Sverige.
En kul grej aer att Lila inte vill att jag ska befinna mig i solen. "No sister, no sun! you get black" Sjaelv anvaender hon paraply naer hon gaar ut i solen, som alla andra kvinnor. Why?
Foer i Nepal det aer vackert att vara vit. Precis som jag vill faa lite faerg i solen, vill de bli vitare. 

Paa onsdag aer det Dasdain-dags. Daa ska vi laga en massa mat! Jag ska nog kirra Ris a la Malta, Amerirkanska pannkakor med sirap och sedan ocksaa chokladtryfflar,
Igaar saag de paa Kung Fu Panda och aat bananpannkakor. Det blev en hit. Imorgon blir det nog Pirates of The Caribbean med hemlagade chips. Hoppas det blir en hiss och ingen diss.
 
Hahaha alltsa ja, inser ni hur passiva mina dagar aer i barnhemmet, eller? 
 
Engelskakommunikationen blir baettre och baettre, baade med barnen men ocksaa med Lila och Oman. Problemet aer bara att Oman kan prata engelska, men foerstaar typ ingenting. Eller ja, prata och prata. Haer i Nepal boejer man inte verb och man pratar vaeldigt simpel engelska, vilket i sin tur har smittats oever paa mig foer att faa dem att foerstaa naer jag pratar. 
ex. 
han aer doed = he is die alt. he dead
foerut = in time before
min tur = me turn
ingen elektricitet = electricity no come
 
tjus!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



http://www.annikasexpedition.blogg.se