17 days left on the orphanage
Innan denna dag verkade inte bristen av vaegskyltar vara naagot stoerre problem foer nepaleserna. Bara foer mig, som ser det som en stor nackdel att aldrig riktigt veta riktningen naer man gaar naagonstans. Innan idag alltsaa..... vi gick fel tre gaanger. In i olika graender, ut igen, genom sophoegar, korsa vaegar osv osv.
Sepent Lake! Isch! När jag var i Texas följde jag med min värdfamilj till deras nyinköpta villa som låg på stranden till "Snake Lake" i Houston. Hur dum får man bli??? Lova att ALDRIG mer gå in ensam i gränder! jag vill att du ska överleva även de sista veckorna i Nepal!
hej gumman, jag tror att du förstår att jag hade nog avstått från den picnicen ni gjorde. När vi var i Frankrike nu så såg jag 2 ormar, båda döda. En huggormsesping ( hur nu i helskotta huggormar har lyckats föröka sig även i bergen i Menton) och en stor konstig sak med svart överkropp och grön undersida. Det bästa med ormar är att man för det mesta ser dem bara när de är döda. De är för det mesta fega och skygga kräk. (Förutom i Serpents lake då)
Jag har pratat med min kusin Ivar idag och han följer din blogg och tyckte du var både mogen och modig. Jag kan inte annat än hålla med. Love you puss puss från mamsen