Annikas Matexpedition

Igår var det fantastiskt väder. Såg fram emot att få ligga i gräset hemma och bara sova bort dagen efter att ha jobbat två dubbelpass i rad (12 timmar både lördag och söndag). Ack och ve, det var ju vårstädning hemma på Dalagatan. Mamma dammsög varenda vrå och vid kl. 1 kom det tillochmed två fönsterputsare. Ohherre, här skulle det bökas. Jag var smart och drog mig undan. 
Lånade mammas bil och åkte upp till mormor och morfar. Jag älskar att åka nedcabbat längsmed landsvägar, sjöar, ängar en vacker sommardag med musik på högsta volym. Finns liksom ingenting som kan slå det. Tillochmed stanken av gödsel förgyllde min tur.

 

Hos mormor och morfar blev jag bjuden på kaffe och dopp. Det råkade bli tre bullar, två kakor, en skorpa och lite glass för min del. Trist att att vara måttlig osv.

 

 

Nu leker livet!
Det har börjat med att jag och Märta begav oss till Stockholm för att se på "The Ms. Carter Show" - kvinnan är gudomlig. Går inte att beskriva. Sen ar det väldigt kul att få vara i Stockholm med Märta, speciellt på ett litet hostel. Hostel är bara så inte oss. Vi hade ju hellre bott på et 4-stjärning hotell, men när snåltarmen värker så får det bli ett litet halvmysigt hostel istället. Vi hade kul iaf.

 

Dagen efter begav jag mig mot Kalmar för att möta upp familjen inför Patriks sjökaptensexamen. Jag hade beställt plats vid bord, fönsterplats. Jag gillar utrymmet vid fönsterbord, det är mysigt att åka tåg när man sitter där med ett stort fönster vid sin sida så man kan beskåda Sveriges fina natur, och en tidning på bordet framför. helt för sig själv. Självklart falerar min glorifierade bild av tågresor. Jag hamnar vid ett bord med två arbetsnarkomaner,  varav en är  fräckt nog och har tagit min fönsterplats och erbjuder sin gångplats i utbyte. Som om de två vore jämbördiga?! Som den svensk jag är sa jag att det var okej, men var halvtrriterad på detta hela tågresan. Inte nog med det, alla 3 som sitter vid mitt bord ska prata i telefon. dvs tre olika telefonsamtal samtidigt. I 3 timmar. Irritationen blev ju inte mindre när stabiliseringsaxeln (typ) på tåget inte fungerade så hela tåget flängde åt olika håll. Jag blev grymt åksjuk. 
Begav mig mot Bistron för att köpa lite mat, lite energi, samt komma ifrån de jobbiga människorna som snott min plats. Jag beställer en köttbullar med mos, samtidigt som hela Bistron ramlar isönder pågrund av alla svängar. Sedan ett kundmeddelande
"Kära resenärer, när vi startade i Mjölby så råkade tåget stabilisera sig själv av någon märklig anledning och åker nu stabilt. Detta gäller i alla vagnar utom vagn 5."

 

Jag satt i vagn 5.

 

Väl framme i Kalmar blev det iallafall en ändring på humöret, vi gick till det mysiga hotellet, strosade runt i stan, drack öl och åt citronsorbet. Life is wonderful!

Dagen efter, på fredagen, firade vi Patrik genom att gå på hans examenceremoni, äta jättegod middag samt gå ut och slira lite på stan. 

Det slutade med, enligt experter, världens godaste korv på Kalmars Torg.

 

En annan anledning till att jag är glad är dels att Lilas visa och beesök i Sverige nästa sommar verkar ordna upp sig. Dessutom har jag fått ett datum spikat för min loppis och det känns jätteskönt!! Jag har börjat samla in grejer och det ska bli superkul att se om det finns något intresse för denna slags välgörenhet!

 

Nu ska jag nysa, ty jag är pollenallergiker.